Förlåtelse läker många sår
Roten till många konflikter och hämnd ligger ofta i oförmågan att förlåta medmänniskor. I de mindre utvecklade delar av världen som inte har utbyggda sociala skyddssystem leder olösta konflikter ofta till hämndaktioner som i sin tur utvecklas till fenomenet blodshämnd. Ännu idag finns fenomenet blodshämnd i många så kallade stamkulturer.
I länder eller kulturer där det inte finns ett utbyggt rättssystem med polisväsende, domstolar och rättvisa med demokratiska mått mätt, så är det vanligt att människor som ständigt möter orättvisa, blir kränkta och ofredade tar till slut den rättsliga saken i egna händer, antingen genom att gripa till våld eller att föra oförrätter vidare till framtida generationer genom den muntliga traditionen.
Blodshämnd innebär att man straffar den förövare för den drabbade i släkten med de egna normer som man anser vara de rätta för tillfället och händelsen. Den onda cirkeln sätts igång när förövaren blir offer och dess släkt hämnas honom. På så sätt går blodshämnd i "arv" till framtida generationer.
I stamkulturer är makten ofta koncentrerad hos klanledaren, som i sin tur har ärvt ett system som avväpnar alla övriga medlemmar i klanen/släkten, och gör dem beroende av överhuvudet/fadern i släkten för hjälp i svåra situationer. Då handlar det mera om lydnad för att undvika reprisarier och inte om att lära sig att förlåta, gå vidare och må bättre.
Kanske behövs det mirakel för att maktkorrumperade människor ska inse vidden av den ondska de sprider omkring sig. Eller så kanske de borde sig sig i spegeln och skratta åt sig själv fem minuter varje morgon för att jaga bort sin egen dolda rädsla...
Inom kristendomen har vi Herren Jesus Kristus som vår Frälsare och Gud som den rättvise domaren. Guds rättvisa kan naturligtvis inte mätas i mänskliga måttstock, men vi tror, hoppas och litar på att att Guds rättvisa dom i livet efter detta är rättvis. Gud är barmhärtig och kärleksfull oavsett våra handlingar, han älskar oss som de vi är och förlåter oss alla våra brister. Gud är förlåtande mot alla som tror på Honom och det han har gjort för människorna i Jesus Kristus, men man måste be honom därom.
Förlåtelse är möjlig för alla människor. Alla människor kan förlåta sina plågoandar, men ingen kan kräva av någon annan att bli förlåten.
Jag tror att viljan att förlåta måste få grå i varje människas hjärta, men för att det ska få växa måste människor ha fred omkring sig och ofta kunna få känna ett lugn i det enskilda livet och vardagen. Och varje människa har rätt att leva sitt eget liv i fred. Detta med tanke på alla människor som lever sina liv i krigshärjade länder med allt hemskt det innebär.
Det finns ett Gyllene regel som är detsamma och med samma innebörd i de stora världsreligionerna. Inom kristendomen kan vi läsa det i Matt 7:12.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Matteusevangeliet 7:12
Viktoria.
I länder eller kulturer där det inte finns ett utbyggt rättssystem med polisväsende, domstolar och rättvisa med demokratiska mått mätt, så är det vanligt att människor som ständigt möter orättvisa, blir kränkta och ofredade tar till slut den rättsliga saken i egna händer, antingen genom att gripa till våld eller att föra oförrätter vidare till framtida generationer genom den muntliga traditionen.
Blodshämnd innebär att man straffar den förövare för den drabbade i släkten med de egna normer som man anser vara de rätta för tillfället och händelsen. Den onda cirkeln sätts igång när förövaren blir offer och dess släkt hämnas honom. På så sätt går blodshämnd i "arv" till framtida generationer.
I stamkulturer är makten ofta koncentrerad hos klanledaren, som i sin tur har ärvt ett system som avväpnar alla övriga medlemmar i klanen/släkten, och gör dem beroende av överhuvudet/fadern i släkten för hjälp i svåra situationer. Då handlar det mera om lydnad för att undvika reprisarier och inte om att lära sig att förlåta, gå vidare och må bättre.
Kanske behövs det mirakel för att maktkorrumperade människor ska inse vidden av den ondska de sprider omkring sig. Eller så kanske de borde sig sig i spegeln och skratta åt sig själv fem minuter varje morgon för att jaga bort sin egen dolda rädsla...
Inom kristendomen har vi Herren Jesus Kristus som vår Frälsare och Gud som den rättvise domaren. Guds rättvisa kan naturligtvis inte mätas i mänskliga måttstock, men vi tror, hoppas och litar på att att Guds rättvisa dom i livet efter detta är rättvis. Gud är barmhärtig och kärleksfull oavsett våra handlingar, han älskar oss som de vi är och förlåter oss alla våra brister. Gud är förlåtande mot alla som tror på Honom och det han har gjort för människorna i Jesus Kristus, men man måste be honom därom.
Förlåtelse är möjlig för alla människor. Alla människor kan förlåta sina plågoandar, men ingen kan kräva av någon annan att bli förlåten.
Jag tror att viljan att förlåta måste få grå i varje människas hjärta, men för att det ska få växa måste människor ha fred omkring sig och ofta kunna få känna ett lugn i det enskilda livet och vardagen. Och varje människa har rätt att leva sitt eget liv i fred. Detta med tanke på alla människor som lever sina liv i krigshärjade länder med allt hemskt det innebär.
Det finns ett Gyllene regel som är detsamma och med samma innebörd i de stora världsreligionerna. Inom kristendomen kan vi läsa det i Matt 7:12.
Allt vad ni vill att människorna skall göra för er, det skall ni också göra för dem.
Matteusevangeliet 7:12
Viktoria.
Kommentarer
Trackback
