Gud älskar dig!

Gud älskar människorna och därför sände Han sin Enfödde Son, Jesus Kristus till oss.

I Johannesevangeliet 3:16 kan vi läsa:


Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv.



Men alla har vi tänkt, sagt eller gjort saker i våra liv som har varit fel och det är detta som kallas för synd. Med andra ord har vi vänt oss bort från Gud i våra liv.  Men Gud har överbryggat klyftan som skiljer oss från honom genom att sända sin Enfödde Son Jesus Kristus, för att dö på korset för våra synders skull.

Om detta kan vi läsa i Romarbrevet 5:8:

Men Gud bevisar sin kärlek till oss genom att Kristus dog för oss medan vi ännu var syndare.

Gud väckte honom från de döda och han lever nu i himmelen tillsammans med Gud Fadern (Niceanska Trosbekännelsen).
Om vi accepterar Jesus som Herre och Frälsare ger Han oss ett evigt liv som gåva att leva tillsammans med Honom i himmelen. Om detta detta löfte kan vi läsa i Johannes 10:10:

(...) Jag har kommit för att de skall ha liv, och liv i överflöd.


Jesus kristus är Guds gåva till oss med löftet om att vi blir Guds söner när vi tar emot Honom. Detta löfte kan vi läsa om i Johannes 1:12:


Men åt dem som tog emot honom gav han rätten att bli Guds barn, åt alla som tror på hans namn, (...)



Om du accepterar Jesus Kristus kan du be Honom att bli din Herre och Frälsare.

Du kan be så här:

"Herre Jesus Kristus, jag tror att Du är Guds Enfödde Son och jag tror på att Du lever.

Tack för att Du uppfyllde Gud Faderns vilja och dog på korset för mina synders skull.

Förlåt alla mina synder fram till nu. Jag ber Dig att komma in i mitt hjärta och verka i mitt liv.

Jag ber Dig att vara min Herre och Frälsare för alltid. Jag vill tjäna Dig i mitt liv. Amen."


NÄR DU BER DENNA BÖN UPPRIKTIGT SÅ KOMMER JESUS KRISTUS IN I DITT LIV PRECIS SOM HAN LOVAT:

SE, JAG STÅR VID DÖRREN OCH BULTAR. OM NÅGON HÖR MIN RÖST OCH ÖPPNAR DÖRREN SKALL JAG GÅ IN TILL HONOM OCH ÄTA MED HONOM OCH HAN MED MIG.

Viktoria






Jesus Kristus som mål i livet


Jag lyssnade på en god predikan i dag som handlade om vad man har för mål i livet. Predikanten hade ställt sig på en motionscykel och cyklade samtidigt som han predikade. Först tänkte jag att han måste skämta, inte kan han predika Guds Ord samtidigt som han utför en högst världslig sysla, som motion?
Men han menade fullt allvar och började med orden; "idag ska alla skämta om allting och förlöjliga allting..." Jag hörde inte resten av hans förord, för telefonen ringde och jag svarade och försjönk i mitt samtal och koplade bort tevepredikanten. Efter en bra stund kom jag tillbaka och försökte hänga med i detta nya fenomen för predikanten, han lyckades att framföra sitt budskap ganska bra trots att han andades i ojämn takt och flåsade i mellanåt. Han lyckades torka svetten på pannan och både se att läsa i sin uppslagna Bibel och prata. Han hade många bollar i luften och tappade ingen av dem i golvet. Åhörarna såg lite förvirrade ut, de hade lika svårt, som jag, att välja vad de skulle koncentrera sig på, men de nickade instämmande i det han sa då och då.

Jag tänkte att just så är det att försöka att leva i, av och med sin tro på Gud i världen, det gäller att våga ha Jesus Kristus som mål och hitta sin väg i livet och gå mot målet. Det svåraste är att lära sig att ha fokus på målet i livets alla sammanhang, men det går att lära sig.
Jag tror att vi är så splittrade i vårt sökande efter förgängliga mål i livet att vi inte kan sträcka oss mot målet med
vår förflutna tid i behåll; vad jag menar är att vi ska först ha tagit ett nytt steg i vår tro på Gud (genom Guds Nåd) för att kunna "glömma det förflutna ". Först då kan vi sträcka oss mot Herren utan att ta med oss vårt gamla bagage, så som hat, avund och girighet, som ju hindrar oss att leva i en sann tro på Gud.

Aposteln Paulus ger en utmärkt förklaring till hur vi kan leva som troende kristna, han jämför den kristne med en löpare på tävlingsbanan, med fokus på segerkransen. Han skriver i Filipperbrevet 3:12-14;


12.Tro inte att jag redan har nått detta eller redan har blivit fullkomlig. Men jag gör allt för att gripa det, när nu Kristus Jesus har fått mig i sitt grepp. 13.Bröder, jag menar inte att jag har det i min hand, men ett är säkert: jag glömmer det som ligger bakom mig och sträcker mig mot det som ligger framför mig  14.och löper mot målet för att vinna det pris där uppe som Gud har kallat oss till genom Kristus Jesus.

Viktoria.





Min syster Makbula.

Makbula kom till Sverige 1978 och fick diagnosen  Multipel Skleros, som betyder många ärr ( multipel = många; skleros = ärr), MS. Ms är en sjukdom som drabbar centrala nervsystemet, alltså hjärna och ryggmärg.
De vanligaste följderna av Ms är förlamningssymtom på grund av den inflamation som har uppstått i centrala nervsystemets vita substans. Inflamationen medför en vattenansamling och svullnad som tillfälligt kan störa myelinets funktion, ( myelin finns i det fettskida som isolerar nervfibrerna). Följden av detta gör att nervsignalen inte kan ledas på normalt sätt, det blir en trögare ledning, eller blockering av signalen. Då uppstår funktionsnedsättning.
Idag är Makbula 40 plus och har tydliga och bestående funktionsnedsättningar, men skrattet och livslusten äger hon fortfarande.
Jag började arbeta på timmar som hennes personliga assistent för 9 år sedan. Under dessa år har jag haft ansvaret för att alla hennes läkarbesök, mediciner,  behandlingar, personal och hjälpmedel i hemmet ska fungera på bästa sätt för henne.
Våra kontakter med Landstinget och Kommunen har fungerat utmärkt och det är vi så glada för, vi slipper hamna mellan olika beslutsstolar. Sedan några år tillbaka arbetar jag heltid hos henne och trivs bra med det, och Makbula tycker väldigt mycket om att vara hemma hos mig också. Makbula hör väldigt bra och förstår flera språk, men tyvärr kan hon inte prata längre med ord. Men hon pratar eller svarar med huvudet och ögonen. Makbula har alltid varit matglad och älskar fortfarande glass. Just nu läser jag högt detta inlägg för henne och hon skrattar åt, eller med mig, det vet bara hon själv... Fast hon ser ju glad ut i hela ansiktet och ögonen, så jag tror att hon är glad åt mina ord.
För dig som är intresserad av att lära dig mera om MS, rekommenderar jag boken: MULTIPEL SKLEROS, Red. Jan Fagius.
Jag har hämtat ovannämnda information från den boken.

Viktoria

Jesusbönen



Hej på er!

Här kommer Jesusbönen som är bra att be så ofta ni kan.


HERRE JESUS KRISTUS, GUDS SON FÖRBARMA DIG ÖVER MIG.




Denna Jesusbön som härstammar från den ortodoxa kyrkotraditionen och enligt boken "EN RYSK PILGRIMS BERÄTTELSER" övades denna bön redan på 400-talet. Kyrkofäder som Johannes Chrysostomos (död 407) lär ha använt sig av denna meditativa bön. Jag kom över den ovannämnda bok för nio år sedan och tyckte väldigt mycket om att följa den ryske pilgrimens väg till ett oavlåtligt bön. Jag har bett bönen i många år själv och gör det fortfarande i små doser. Små doser varje dag av denna bön åstadkommer underverk i den bedjande människan. Viktoria.

"Att våga leva i mitt Kall"

Skriver rent mitt ämne. Jag ska föreläsa ikväll för ungdomar om: " Att våga leva i mitt Kall".
Jag ser fram emot att vittna om Jesus Kristus i mitt liv för ungdomarna.
Jesu löfte till oss är att vi kan finna vila och frid, här och nu, i vår tro på Honom.
Om detta löfte kan vi läsa i Matt. 11: 28-30.


" 28 Kom till mig, alla ni som är tyngda av bördor; jag skall skänka er vila.
29 Ta på er mitt ok och lär av mig, som har ett milt och ödmjukt hjärta, så skall ni finna vila för er själ.
30 Mitt ok är skonsamt och min börda är lätt."


Viktoria.


Att överskrida gränser...

Idag mötte jag honom. Han var inte alls glad att se mig. Jag hade ju gått över flera gränser, enligt den patriarkala normen, som upptar större delen av hans välrd.
Allt började under  Gudstjänsten nattvardsmoment i söndags, han satte sig i den främre bänken och började att diskutera något med två kvinnor samtidigt som prästen delade ut nattvard. Det märkliga var att ingen verkade bli störd av det hörbara samtalet, trots att det var så gott som helt tyst i den stora kyrkan vid den högtidliga ceremonin. 
Då alla andra var tysta trodde jag för ett kort ögonblick att det var något fel på mig som ville få honom att vara tyst och respektera att vi var många som ville ta emot Kristi kropp och blod under en helig och tyst stund. Ingen vill väl göra sig ovän med honom, tänkte jag och försökte att hålla tillbaka min irritation.
Jag harklade mig lite försiktigt i hopp om att han skulle förstå min vink, men han var mitt uppe i en avgörande maktkamp och helt fokucerad på sitt mål i samtalet och hörde inte ens varifrån harklingen kom.
Då gick jag fram till honom, lade min hand på hans axel och i alla välmening sa: "kan du sluta prata, vi håller på och tar nattvard här."
Han blängde på mig som om jag inte var riktigt klok, som vågade be honom att vara tyst och dessutom våga kränka honom offentligt genom att lägga min hand på hans axel, som om jag trodde att han var ett litet barn...


Viktoria.


Livet är underbart

Ju äldre man blir desto mera uppskattar man livet, har jag läst någonstans och det håller jag med om.
Nu för tiden vill jag alltid ha rätten att ändra åsikt och tänka nytt i mitt liv. Det kan handla om stora liksom små tankar, idéer, åsikter och handlingar, som jag vuxit ifrån och helt enkelt ändrat min inställning till. Tänk dig bara hur efterklok man blir varje gång man har sagt eller gjort något som kändes mindre bra i en stressande situation.
Som i morse när jag var stressad för att hinna med bussen och mötte N. på vägen. Hon var glad över att se mig och stannade till och hälsade glatt,  kanske tänkte hon prata en stund om väder och vind, men jag bara rusade förbi henne med ett enkelt "hej".
Som syriansk kvinna borde jag ha stannat och småpratat med henne lite, enligt alla goda seder och koder, men jag kom på att livet är ju inte slut och jag skulle träffa henne lite senare samma dag och då förstår ni var jag extra trevlig mot henne.
Viktoria.

Presentation

Hej.

Jag ville bara berätta lite kortfattat om mig. Jag är en 44-årig fyrabarns mamma.  Jag är troende kristen och hemmahörande i den Syrisk Ortodoxa Kyrkan av Antiochia. Nu hör jag att vår dotter kommer hem, hon har arbetat i en vallokal som röstmottagare och stannat för att räkna rösterna. Sverige har gått till val och min dotter har nu gått raka vägen till sin säng. Det har varit en omtumlande dag...
Jag är undersköterska men valde att som vuxen studera teologi i några år. Jag har kämpat mig till en teol. kand. Jag undervisar ungdomar i Bibelstudier en kväll i veckan på en Folkhögskola. Men jag arbetar heltid som personlig assistent till min äldre syster Makbula och jag jobbar mycket hemma.Jag kommer att skriva mycket om mig som människa, kristen, profetissa, kvinna, mamma, hustru, dotter, syster, vän, svärdotter, svägerska, ja ni förstår att det blir en hel del om vardagen i Sverige och i den Syrianska kontexten i Sverige. Viktoria.


Välkommen till min blogg!

Idag har jag skaffat mig en blogg. Ser fram emot att skriva och dela med mig av lite av varje som livet berikar mig med. Hoppas att någon vill läsa det...
Viktoria.

RSS 2.0