Vem är din fiende?
I två dygn har jag mediterat över och samtalat med Herren Jesus Kristus om Bibeltexten:
"Älska era fiender" i Lukasevangeliet 6:27-36. och om och om igen tänkte jag att jag ger upp och kapitulerar inför Herrens stränga uppmaning, men jag kämpade och ska här nedan samla mina tankar och klä dem i ord.
Jag trodde att det räckte med att jag måste börja i det lilla, där jag står i mitt liv och formulera frågan om vem som är min fiende för att kunna smälta Jesus uppmaning om att älska mina fiender.
Men den första frågan ledde till flera andra och till slut fann jag att det är inte vem som är min fiende som det handlar om, utan det hela handlar om skillnaden mellan Guds Kärlek och människors kärlek. Och det handlar inte om att jag ska älska mina fiender med känslor, utan först och främst med mitt handlande mot dem.
För av mig själv kan jag aldrig älska mina fiender, varken känslomässigt eller i mitt handlande mot dem, ja, i varje fall inte en gång för alla, eller ens i längre perioder. Jag kan överhuvudtaget inte ge en kärlek som jag själv inte äger, det vore hyckleri och lögn, som förr eller senare lär bli avslöjad av mottagaren.
Så frågan jag ställer mig blir; varför måste jag älska mina plågoandar? De begår ju synden i Jesu kropp och därmed pinar Honom när de vägrar ta emot Honom i sina liv och alltså borde Herren inte ställa det kravet på mig, att jag måste älska mina fiender. Särskilt inte när han vet att jag inte kan göra det av mig själv, för mitt sårade ego står i vägen och min kränkta person vill bara ta skydd och gömma sig i Guds kärlek för alla mina fiender.
Men jag kan förlåta dem och deras ondska mot mig och gå vidare i mitt liv. Det kusliga är ju att de som jag uppfattat som mina fiender kan i sin tur ha uppfattat mig som sin fiende och det är här som Guds kärlek kan göra mirakel, inte människors.
Jesus vill att vi ska handla med Gud som förebild; "Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig" Luk. 6:36.
Det underbara är att Gud inte ändrar sig liksom vi människor gör; Han är Kärlek från evighet till evighet och kan inte annat än handla i kärlek, även när vi människor är onda och gör varandra illa så älskar Han oss ändå, för han vill att vi ska uppleva Hans kärlek till oss. "Gud är själv god mot de otacksamm och onda." Luk 6:35.
Skillnaden mellan Guds kärlek och människors kärlek är den osjälviska kärleken; Guds osjälviska kärlek till människorna och hela Skapelsen. "Mina planer är inte era planer och era vägar är inte mina vägar, säger Herren." Jesaja 55:8.
Utan att Herren själv ingriper och "tömmer" människors hjärtan på sig själva = sitt ego, sin ondska och girighet, och fyller dem med sin osjälviska kärlek, kan människan inte handla gott mot sina fiender.
Miraklet i livet är då att Gud är levande och ingriper i människors liv och påverkar dem genom sin sanna och osjälviska kärlek. Detta fenomen har många namn; man blir Andedöpt, pånyttfödd, omvänd eller Kallad av Gud för att manifestera Hans Kärlek i världen. Gud vill att vi vittnar om att Han är Nådig, förlåtande och Kärleksfull Far för alla människor och därför ingriper Han i människors liv och gör dem till sina vittnen i världen.
Det är först då som människor kan och vill möta ondska med godhet, hat med kärlek och förlåter sina fiender. Herren säger själv att det som är omöjligt för oss människor är möjligt för Gud och jag vill ropa med den sjuke pojkens far i Luk.9:24: Jag tror. Hjälp min otro.
Viktoria.
"Älska era fiender" i Lukasevangeliet 6:27-36. och om och om igen tänkte jag att jag ger upp och kapitulerar inför Herrens stränga uppmaning, men jag kämpade och ska här nedan samla mina tankar och klä dem i ord.
Jag trodde att det räckte med att jag måste börja i det lilla, där jag står i mitt liv och formulera frågan om vem som är min fiende för att kunna smälta Jesus uppmaning om att älska mina fiender.
Men den första frågan ledde till flera andra och till slut fann jag att det är inte vem som är min fiende som det handlar om, utan det hela handlar om skillnaden mellan Guds Kärlek och människors kärlek. Och det handlar inte om att jag ska älska mina fiender med känslor, utan först och främst med mitt handlande mot dem.
För av mig själv kan jag aldrig älska mina fiender, varken känslomässigt eller i mitt handlande mot dem, ja, i varje fall inte en gång för alla, eller ens i längre perioder. Jag kan överhuvudtaget inte ge en kärlek som jag själv inte äger, det vore hyckleri och lögn, som förr eller senare lär bli avslöjad av mottagaren.
Så frågan jag ställer mig blir; varför måste jag älska mina plågoandar? De begår ju synden i Jesu kropp och därmed pinar Honom när de vägrar ta emot Honom i sina liv och alltså borde Herren inte ställa det kravet på mig, att jag måste älska mina fiender. Särskilt inte när han vet att jag inte kan göra det av mig själv, för mitt sårade ego står i vägen och min kränkta person vill bara ta skydd och gömma sig i Guds kärlek för alla mina fiender.
Men jag kan förlåta dem och deras ondska mot mig och gå vidare i mitt liv. Det kusliga är ju att de som jag uppfattat som mina fiender kan i sin tur ha uppfattat mig som sin fiende och det är här som Guds kärlek kan göra mirakel, inte människors.
Jesus vill att vi ska handla med Gud som förebild; "Var barmhärtiga, så som er fader är barmhärtig" Luk. 6:36.
Det underbara är att Gud inte ändrar sig liksom vi människor gör; Han är Kärlek från evighet till evighet och kan inte annat än handla i kärlek, även när vi människor är onda och gör varandra illa så älskar Han oss ändå, för han vill att vi ska uppleva Hans kärlek till oss. "Gud är själv god mot de otacksamm och onda." Luk 6:35.
Skillnaden mellan Guds kärlek och människors kärlek är den osjälviska kärleken; Guds osjälviska kärlek till människorna och hela Skapelsen. "Mina planer är inte era planer och era vägar är inte mina vägar, säger Herren." Jesaja 55:8.
Utan att Herren själv ingriper och "tömmer" människors hjärtan på sig själva = sitt ego, sin ondska och girighet, och fyller dem med sin osjälviska kärlek, kan människan inte handla gott mot sina fiender.
Miraklet i livet är då att Gud är levande och ingriper i människors liv och påverkar dem genom sin sanna och osjälviska kärlek. Detta fenomen har många namn; man blir Andedöpt, pånyttfödd, omvänd eller Kallad av Gud för att manifestera Hans Kärlek i världen. Gud vill att vi vittnar om att Han är Nådig, förlåtande och Kärleksfull Far för alla människor och därför ingriper Han i människors liv och gör dem till sina vittnen i världen.
Det är först då som människor kan och vill möta ondska med godhet, hat med kärlek och förlåter sina fiender. Herren säger själv att det som är omöjligt för oss människor är möjligt för Gud och jag vill ropa med den sjuke pojkens far i Luk.9:24: Jag tror. Hjälp min otro.
Viktoria.
Kommentarer
Trackback
