Inre kamp
Dagens predikan handlade om den inre kampen i människan. Prästen byggde en stenmur runt sin predikan och stördes inte av några äldre mäns viskningar eller barns gråt i församlingen. Han var bestämd och verkade ha satt upp målet framför sig med vetskapen om att han kunde eventuellt bli störd av yttre skeenden.
Senare, medan jag lagade sen lunch till min familj hann jag föra ett långt samtal med mig själv, (inre monolog alltså). Och kom fram till att även inre kamp är en lyxvara som är få förunnat i världen; vi som bor och lever i rika länder eller är rika i fattiga länder har ju så mycket att göra och jaga efter för att leva så som vi har valt att leva; skaffar oss allt flera ting att betala av, underhålla eller byta ut mot nyare och dyrare prylar. Vi har inte tid eller ork att välja ett andligt liv i tystnad och fattigdom. Och de som fortfarande måste tillgodose sina livsnödvändigaste behoven har inte tid eller råd att slappna av och sluta jaga efter vatten och bröd. För dem handlar det om liv eller död. För att inte tala om de verkliga krig och naturkatastrofer som pågår och är verklighet för alltför många oskyldiga människor.
Som jag förstår det så handlar det om möjligheten att få vara ensam då och då för att Gud ska tala till människor som söker och vill höra Honom tala till dem, även idag. Och då spelar rikedom, fattigdom, kön, etnicitet, ålder ett kultur ingen roll alls.
Så vilka vill kämpa en inre kamp då? Kan någon ens börja en inre kamp-resa utan att Gud sätter igång den?
Inre kamp är mer än en bön till Gud i svåra stunder i livet, eller en lovsång eller tacksägelse till Gud i glädjestunder.
Nej, inre kamp är ett andligt krig mellan själen och de onda makter som vill splittra och förgöra den. Kampen går ut på att vinna eller försvinna, för stunden. Aposteln Paulus, ( eller den anonyme, men nära lärjungen till Paulus som enligt flera forskare har författat brevet), skriver i brevet till efesierna om just en kamp som finns att bekämpa i andevärlden.
Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft.
Ta på er Guds rustning,
så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp.
Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa
utan mot härskarna, mot makterna,
mot herrarna över denna mörkrets värld,
mot ondskans ande krafter i himlarymden.
Efesierbrevet 6:10-12.
Varje Guds sökare, rik som fattig, går igenom olika faser av andlig, inre kamp så länge hon/han lever. Men ju längre eller djupare, man kommer på sin andliga vandring desto lättare blir det, påstår i varje fall mänsklighetens föregångare på den vandringen, apostlar, kyrkofäder och andra helgon, nu levande eller redan döda.
Viktoria.
Senare, medan jag lagade sen lunch till min familj hann jag föra ett långt samtal med mig själv, (inre monolog alltså). Och kom fram till att även inre kamp är en lyxvara som är få förunnat i världen; vi som bor och lever i rika länder eller är rika i fattiga länder har ju så mycket att göra och jaga efter för att leva så som vi har valt att leva; skaffar oss allt flera ting att betala av, underhålla eller byta ut mot nyare och dyrare prylar. Vi har inte tid eller ork att välja ett andligt liv i tystnad och fattigdom. Och de som fortfarande måste tillgodose sina livsnödvändigaste behoven har inte tid eller råd att slappna av och sluta jaga efter vatten och bröd. För dem handlar det om liv eller död. För att inte tala om de verkliga krig och naturkatastrofer som pågår och är verklighet för alltför många oskyldiga människor.
Som jag förstår det så handlar det om möjligheten att få vara ensam då och då för att Gud ska tala till människor som söker och vill höra Honom tala till dem, även idag. Och då spelar rikedom, fattigdom, kön, etnicitet, ålder ett kultur ingen roll alls.
Så vilka vill kämpa en inre kamp då? Kan någon ens börja en inre kamp-resa utan att Gud sätter igång den?
Inre kamp är mer än en bön till Gud i svåra stunder i livet, eller en lovsång eller tacksägelse till Gud i glädjestunder.
Nej, inre kamp är ett andligt krig mellan själen och de onda makter som vill splittra och förgöra den. Kampen går ut på att vinna eller försvinna, för stunden. Aposteln Paulus, ( eller den anonyme, men nära lärjungen till Paulus som enligt flera forskare har författat brevet), skriver i brevet till efesierna om just en kamp som finns att bekämpa i andevärlden.
Hämta nu styrka hos Herren, av hans oerhörda kraft.
Ta på er Guds rustning,
så att ni kan hålla stånd mot djävulens lömska angrepp.
Ty det är inte mot varelser av kött och blod vi har att kämpa
utan mot härskarna, mot makterna,
mot herrarna över denna mörkrets värld,
mot ondskans ande krafter i himlarymden.
Efesierbrevet 6:10-12.
Varje Guds sökare, rik som fattig, går igenom olika faser av andlig, inre kamp så länge hon/han lever. Men ju längre eller djupare, man kommer på sin andliga vandring desto lättare blir det, påstår i varje fall mänsklighetens föregångare på den vandringen, apostlar, kyrkofäder och andra helgon, nu levande eller redan döda.
Viktoria.
Kommentarer
Trackback
