profetissan

Bland alla goda egenskaper som människan utvecklar under sina år fram till att hon blir vuxen är att hon tar lätt på tillvaron. Det är ju för att människan har sett våren, sommaren, hösten och vintern och alla helger däremmellan och tiden har lärt henne att växa som människa med smärta.

Som vuxen kan man kosta på sig att ha överseende med människors fel och brister och acceptera att det kan vara svårt att vara människa ibland. Den vuxna människan lämnar "problemet" där det uppstod och går själv vidare till sitt, som är mycket viktigare än att slösa tankar, känslor, tid och energi på att tänka åt personen i fråga och lösa dess problem, på distans, alltså en långsam analys av händelseförloppet.

Herren Jesus Kristus är en sann vuxen människa - och sann Gud naturligtvis!- och Han skulle kunna säga så här till oss idag; "Jag älskar dig och vill att du är min vän. Jag finns till för dig och går med dig vart du än går, om du vill det. Men jag tvingar mig inte på dig, du får själv bestämma när du vill komma till mig, men jag vill att du bestämmer dig varje dag och håller kontakten med mig, för så fort du har kommit till mig så vägleder jag dig till himmelriket på jorden och i Himmelen. Men jag tvingar dig inte för jag vill bara att du väljer mig framför alla andra för att du vill det och för att du upplevt att jag älskar dig.
Men, som sagt, du vet var jag finns och jag väntar på dig, vill du följa med mig är du min, vill du vänta är det ditt problem för jag har många andra som jag vill vägleda och som ropar på mig. Att världen brinner och fok gör uppror mot diktatorer är ett tecken på att människor vill vara fria och leva det liv de är skapade till, men ropar de inte på mig så vet jag inte vad de vill av mig.
Nu vet du hur det ligget till och jag går vidare nu, men du vet var jag finns."


Mitt körsbärsträd.

Viktoria.