"Aza" Tradition vid dödsfall.
Idag på min morbrors andra Aza-dag i Mor Georgis kyrkan, frågade några yngre släktingar om denna tradition och de bad mig att skriva om den på bloggen.
I Den Syrisk Ortodoxa Kyrkan har det bevarats en tradition vid dödsfall, kallat Aza, intill våra dagar.
Aza är en kulturell traditon som fanns långt före kristendomens tid i Mellanöstern. Aza är jämförbart med modernt minnestund för den döde i Svenska Kyrkan.
Det är en sed att samlas i den dödes hem för att hålla dödsklagan. Om detta kan vi läsa i Evangelierna, bl.a. hos Evangelisten Lukas 7:11-17: folket har tidigare samlats hemma hos den döde pojken och sedan följer de med änkan när den döde ska begravas. Och i Markusevangeliet 5:35-43 kan vi läsa om Jairos dotter som folket håller dödsklagan för i hemmet.
Förr i tiden gjorde man nog på liknande sätt, man samlades i hemmet och sörjde den döde tillsammans, i större delen av Mellanöstern. Vid dödsfall engagerades hela byn, för alla kände till varandra och man ställde upp för varandra i sorg som i glädje, men i moder tid och i Diasporan så samlas folk i någon föreningslokal eller i kyrkolokalen, vilket är det vanligaste.
Prästerna i de närliggande församlingarna kommer för att beklaga sorgen och predika Guds Ord för alla församlade. De syrianer som känner till den döde eller dennes anhöriga, på ett eller annat sätt, kommer för att beklaga sorgen och delta i minnestunden. Det är fortfarande idag så att väldigt många syrianer som kommer på den dödes aza.
Folket är tröstande och vänliga mot de sörjande. Alla verkar deltagande och kanske många kommer så nära döden och minns att även de är dödliga. Denna tradition är bra och de anhöriga känner sig inte ensamma med sin sorg. Sorgen blir lättare att bära när man kan och vill dela den med någon. Nu menar jag inte att Aza-traditionen är att betrakta som någon psykologisk hjälp att bearbeta sorgen genom, eftersom sorgen är individuell och bearbetas inom varje individ, men att var omgiven av medkännande och vänliga människor är bra psykologisk stöd för de sörjande.
För flera år sedan har Den Syrisk Ortodoxa Kyrkan bestämt att man bara ska ha Aza två kvällar före begravningen. Begravningsdagen samlar väldigt många människor, alla som är daglediga kommer till kyrkan för att delta i begraviningsliturgin och visa sin medkänsla för de sörjande.
Söndagen efter begravnings dagen hålls en minnesgudstjänst för den döde. sedan ber prästen för den döde i liturgin, på nionde, fyrtionde, och på ett års dödsdagen.
I den syr. ort. kyrkan och Katolska Kyrkan ber man för de döda.
Viktoria.
