Kvinnan bär upp religionen men mannen tolkar den
Något som är märkligt med alla religioner är att de bärs upp av kvinnor men tolkas leds av män. Så har det varit i alla tider och så är det än idag. I sotra drag kan man säga: Förr i tiden, när människan levde nära jorden och brukade den för sin dagliga mat och inte för att suga ur jorden alla dess resurser snabbt för egen vinnings skull, så jobbade mannen på fältet och kvinnan bad till Gud, fostrade barnen i religionens traditioner,förberedde offermate, offerdjuren och tog hand om familjen och förde familjetraditionen vidare från mor till dotter och svärdotter. ( Med tidens olika omständigheter tvingades även kvinnan ut på fältet i vissa "samhällsklasser", redan i den tidiga historien som vi känner till).
I modern tid så bär kvinnan upp både religionen, hemmet, familjen och ett yrkesarbete utanför hemmet, i stora delar av världen idag och i de flesta världsreligionerna. Men bortsett från Den Protestantisk Kyrkofamiljen så får kvinnan inte tillträde till att tolka eller praktisera religionen i männens sfär.
Jag tror inte att mannen skulle kunna, varken praktisera, företräda eller bära upp religionen utan kvinnan vid sin sida, men det är inget nytt.
Men religionen i sig Frälser inte människan utan tron på Gud eller någon annan högre makt i vissa andra religioner, inom kristendomen gäller tron på Den Treenige Guden.
Dock skulle inte heller kvinnor ensamma klara av att bära, tolka och hålla religionen vid liv, om inte männen bar upp religionen, som deras medhjälpare och uppmuntrare, helt enkelt därför att männen är den andra hälften av mänskligheten på jorden.
Vissa skulle säga att kvinnorna har bidragit till och fallit i sina egna fällor, men jag menar att det är en större och djupare fråga än de historiska bevisen vi har att tillgå om varför det är en segregation i världsreligionerna, när det gäller vem, när och hur de ska tolkas och företrädas i det offenliga rummet.
Guds skapade människor, män och kvinnor är tillsammans Guds medarbetare på jorden och det är den individuella tron och handlingen som är avgörande för Gud och för individen själv, i slutändan.
Det är absolut skillnad mellan tradition, liturgi, symbilhandlingar, processioner och tro inom kristendomen. Tron på Gud och handlig genom tron är avgörande för att vi ska kunna tro på Guds verk genom Kristus och ta emot Herren Jesus Kristus i vårt liv.
Jag tror inte att Gud gör skillnad på människor överhuvudtaget eller män och kvinnor vad gäller ett evigt liv tillsammans med Honom. Han har redan gett oss Sin Stora Nåd genom att offra sin egen Son, faktiskt sig själv! för att Alla människor ska få ett evigt liv efter detta jordeliv, med början av försmak redan här och nu. ( Luk 17:21: Ingen kan säga: Här är det, eller där är det. Nej, Guds rike är inom er.) Oavsett vilka som är religionens företrädare eller tolkare, ledare, biskopar, präster eller vanliga Gudstjänare.
Inom kristendomen har vi en levande Gud; Vår fader Gud och Skapare, vår Herre är en levande och högst närvarande Herre som också är vår Frälsare; Herren Jesus Kristus och vi har en Andligledare och Lärare och vägleder oss genom livet; Guds Helige Ande. Men bara OM männisikor tror och accepterar Jesus som sin Herre och Frälsare och lever sina liv efter Guds ORD.
Viktoria.
I modern tid så bär kvinnan upp både religionen, hemmet, familjen och ett yrkesarbete utanför hemmet, i stora delar av världen idag och i de flesta världsreligionerna. Men bortsett från Den Protestantisk Kyrkofamiljen så får kvinnan inte tillträde till att tolka eller praktisera religionen i männens sfär.
Jag tror inte att mannen skulle kunna, varken praktisera, företräda eller bära upp religionen utan kvinnan vid sin sida, men det är inget nytt.
Men religionen i sig Frälser inte människan utan tron på Gud eller någon annan högre makt i vissa andra religioner, inom kristendomen gäller tron på Den Treenige Guden.
Dock skulle inte heller kvinnor ensamma klara av att bära, tolka och hålla religionen vid liv, om inte männen bar upp religionen, som deras medhjälpare och uppmuntrare, helt enkelt därför att männen är den andra hälften av mänskligheten på jorden.
Vissa skulle säga att kvinnorna har bidragit till och fallit i sina egna fällor, men jag menar att det är en större och djupare fråga än de historiska bevisen vi har att tillgå om varför det är en segregation i världsreligionerna, när det gäller vem, när och hur de ska tolkas och företrädas i det offenliga rummet.
Guds skapade människor, män och kvinnor är tillsammans Guds medarbetare på jorden och det är den individuella tron och handlingen som är avgörande för Gud och för individen själv, i slutändan.
Det är absolut skillnad mellan tradition, liturgi, symbilhandlingar, processioner och tro inom kristendomen. Tron på Gud och handlig genom tron är avgörande för att vi ska kunna tro på Guds verk genom Kristus och ta emot Herren Jesus Kristus i vårt liv.
Jag tror inte att Gud gör skillnad på människor överhuvudtaget eller män och kvinnor vad gäller ett evigt liv tillsammans med Honom. Han har redan gett oss Sin Stora Nåd genom att offra sin egen Son, faktiskt sig själv! för att Alla människor ska få ett evigt liv efter detta jordeliv, med början av försmak redan här och nu. ( Luk 17:21: Ingen kan säga: Här är det, eller där är det. Nej, Guds rike är inom er.) Oavsett vilka som är religionens företrädare eller tolkare, ledare, biskopar, präster eller vanliga Gudstjänare.
Inom kristendomen har vi en levande Gud; Vår fader Gud och Skapare, vår Herre är en levande och högst närvarande Herre som också är vår Frälsare; Herren Jesus Kristus och vi har en Andligledare och Lärare och vägleder oss genom livet; Guds Helige Ande. Men bara OM männisikor tror och accepterar Jesus som sin Herre och Frälsare och lever sina liv efter Guds ORD.
Viktoria.
Kommentarer
Trackback
