"Fruktan och bävan."
Jag har plockat fram Sören Kierkegaards bok " Fruktan och bävan" och njuter av att läsa den, igen.
Den behandlar stycket i 1 Mos 22:1-19, där Abrahams tro sätts på ett obarmhärtigt prov. (paralellt med en riddares ( sin egen) kärlek till en kvinna).
"Han (Abraham) trodde i kraft av det absurda, ty all mänsklig beräkning hade ju för länge sedan upphört." och vidare:
"Om fader Abraham hade tvivlat så hade jag ingen nytta av hans tro," skriver Kierkegaard.
Läs om Abrahams tro och läs mellan raderna om hans ångest och smärta och hopp och totala tillit till Gud.
Gud sätter Abraham på prov
22 1En tid därefter satte Gud Abraham på prov. Gud kallade på honom: "Abraham!" - "Här är jag", svarade han. 2Gud sade: "Ta din ende son, honom som du älskar, Isak, och gå till landet Moria och offra honom där som brännoffer på ett berg som jag skall visa dig."
3Tidigt nästa morgon sadlade Abraham sin åsna. Han tog med sig två tjänare och sin son Isak, högg veden till brännoffret och gav sig i väg mot den plats som Gud hade talat om. 4Den tredje dagen fick Abraham se platsen på avstånd. 5Då sade han till tjänarna: "Stanna här med åsnan, medan jag och pojken går dit bort för att tillbe. Sedan kommer vi tillbaka till er." 6Abraham tog veden till brännoffret och lät sin son Isak bära den. Själv tog han elden och kniven, och så gick de båda tillsammans. 7"Far", sade Isak. "Ja, min son", svarade Abraham. Isak sade: "Här är eld och ved, men var är fåret som skall offras?" - 8"Min son", sade Abraham, "Gud utser åt sig det får som skall offras." Så gick de båda tillsammans.
9När de kom fram till platsen som Gud hade talat om byggde Abraham ett altare. Han lade upp veden och band sedan sin son Isak och lade honom på altaret, ovanpå veden. 10Och Abraham sträckte ut handen och tog kniven för att slakta sin son. 11Då ropade Herrens ängel till honom från himlen: "Abraham! Abraham!" - "Ja", svarade Abraham, "här är jag." 12Ängeln sade: "Lyft inte din hand mot pojken, och gör honom inget ont. Nu vet jag att du fruktar Gud, nu när du inte har vägrat mig din ende son." 13När Abraham såg upp fick han se en bagge, som hade fastnat med hornen i ett snår. Då gick han bort och tog baggen och offrade den som brännoffer i stället för sin son. 14Abraham gav denna plats namnet "Herren utser". I dag säger man "på berget där Herren blir sedd".
15Ännu en gång ropade Herrens ängel från himlen och sade till Abraham: 16"Jag svär vid mig själv, säger Herren, att eftersom du gjorde detta och inte vägrade mig din ende son, 17skall jag välsigna dig och göra dina ättlingar talrika som stjärnorna på himlen och som sanden på havets strand, och dina ättlingar skall inta fiendens städer. 18Och alla folk på jorden skall önska sig den välsignelse som dina ättlingar har fått. Detta skall ske därför att du lydde mig."
19Abraham gick tillbaka till sina tjänare, och alla återvände tillsammans till Beer Sheva. Abraham stannade sedan där.
Viktoria.
