Du vet...

Hörde dig för tusende och åter tusende gången idag igen. Du lovade och bedyrade att Jesus Kristus är din Herre och Frälsare. Fienden ville intala mig lugn och ro och sa; se och hör! h. tror nu och allt är bra nu, du kan ta det lugnt nu och behöver inte längre berätta om Jesus för h. mera. Men jag kände igen den lömsks rösten i mitt inre och den flyktiga glädjen över ditt bedyrande försvann lika snabbt som den kom över mig. Genast insåg jag att även denna gång var dina löfte bara tomma ord, men jag fortsätter att vara den jag är i Jesus Kristus i mitt liv. Även om jag vill ge upp hoppet om dig så verkar Herren själv ha hopp om dig... Viktoria.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0